Jag såg dig och blev betagen. Jag tvingade fram något som var sprunget ur en så innerlig längtan till samhörighet. Så jag förblindade mig själv. Jag vill tala men har inte förmågan att lyssna. Därav intenheten.
Men längtan, den innerliga längtan består.

Jag såg dig. Du såg mig. Vi var nära. Sen drabbades du av... ånger? Förakt? Äckel?
Därav intenheten. Nu dansar du med någon annan. Jag lyckades att inte drabbas av dig. Men längtan efter mer består. Varför fattar alla bättre än vad jag gör?

Jag tänker för mycket elaka tankar. Det är nog därför.

Jag är inte värdig. Jag är inte mottaglig.

Amen

 

AL

8 januari 2016 07:46

konsten att älska
svårt
är glad att jag var så älskad när jag var liten
jag hittar oftast mitt värde
även om jag tappar bort mig ibland
ge ta få känna
tvivla
upprepa
och igen
trött blir man
saknar det där - att det känns som hemma

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina inlägg verkar vara försvunna?

Hur blir man det?

Jag känner mig fel och meningslös och kommer nog alltid att göra det. ...

Jag tynar bort. Jag är värdelös... Meningslös. Ingen riktning Inget mål Ingen ork Ingen kraft Jag hankar mig fram Jag ljuger mig levande Jag är där jag förtjänar att vara Du duger inte för mig Jag duger inte för dig Det är lugnast såhär ...

Mjuk musik med stämning i skenet från stearinljus. Varsin bok i varsitt soffhörn. Stillhet. Ro... ...