matophia

Direktlänk till inlägg 18 juli 2015

Ensam...

Av Maria Eriksson - 18 juli 2015 13:09

Jag vrider och vänder och tänker och känner...
Att vara den endaste enda i hela världen som ser det som åtminstone värt ett ärligt försök.
Det smärtar.
Och förlamar totalt.

Så länge läget är så kommer hoppet stanna som den tärande parasit den är.

Fast envist kommer jag nagla mig fast i min egenkonstruerade verklighet med uppmaningen "vill man så går det" som ett glödande rättesnöre...

Tills dess.
Himmel och helvete i en oskön vacker symbios.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria Eriksson - 24 mars 2018 10:35

Hur blir man det?

Av Maria Eriksson - 22 november 2017 21:06

Jag känner mig fel och meningslös och kommer nog alltid att göra det. ...

Av Maria Eriksson - 21 januari 2017 22:28

Jag tynar bort. Jag är värdelös... Meningslös. Ingen riktning Inget mål Ingen ork Ingen kraft Jag hankar mig fram Jag ljuger mig levande Jag är där jag förtjänar att vara Du duger inte för mig Jag duger inte för dig Det är lugnast såhär ...

Av Maria Eriksson - 5 januari 2017 02:02

Mjuk musik med stämning i skenet från stearinljus. Varsin bok i varsitt soffhörn. Stillhet. Ro... ...

Av Maria Eriksson - 4 januari 2017 02:45

Sekund läggs till sekund som blir minut som rusar till timme som eskalerar till dag... till dygn. Vecka passerar så ny månad blir till nytt år. Tiden. Spelar oss ett spratt. Och jag väntar. Fortfarande... ...

Presentation


Matälskande individ irrandes i den verkliga overkligheten önskandes det vore den overkliga verkligheten. Helt enkelt förvirrande...

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards