Jag jobbar. Jag deltar halvhjärtat i diverse evenemang.

Ingens fel än mitt eget, men jag är så bränd. 

Jag ger upp att försöka hitta det sociala som passar mig. Det finns helt enkelt inte.

Grupper ser så öppna och inbjudande ut, men det är de inte. Alla jagar bara efter samma sak.

Ingen som umgås bara för gemenskapens skull. 

Inte på det sättet JAG menar iaf. Och det har jag förstått att jag är ganska ensam om att söka.

Och förstås. Eftersom jag inte känner gemenskapen så är jag ju självklart inte välkommen. Det är ju DET jag missat.

Men jag ser det nu. Jag inser. Jag har vaknat.

Så jag ger upp.

Helt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina inlägg verkar vara försvunna?

Hur blir man det?

Jag känner mig fel och meningslös och kommer nog alltid att göra det. ...

Jag tynar bort. Jag är värdelös... Meningslös. Ingen riktning Inget mål Ingen ork Ingen kraft Jag hankar mig fram Jag ljuger mig levande Jag är där jag förtjänar att vara Du duger inte för mig Jag duger inte för dig Det är lugnast såhär ...

Mjuk musik med stämning i skenet från stearinljus. Varsin bok i varsitt soffhörn. Stillhet. Ro... ...