Jag förstår att jag är obegriplig. Verkligen.
Jag förstår att Du suckar högt åt mig.
Verkligen.
I make no sense. Whatsoever..

Jag vill ju inte vara med mig själv så jag förstår ju att inte Du vill...
Verkligen.

Jag vill ju vara stöd för Dig. Jag vet bara inte hur?
Verkligen.

Jag vill bara veta om Du tycker om mig?
Om verkligheten var annorlunda? Skulle saker utveckla sig då?
Jag vill spekulera. Jag vill ha ett ja-svar såklart.
Verkligen...

Och jag blev så infernaliskt glad för en inbjudan så egentligen är det väl inte konstigt att man blir gränslöst besviken när det ställs in...
Verkligen.

Och egentligen: när man blottat sig så totalt och faktiskt förklarat den stora betydelsen är det väl inte konstigt att man blir bottenlöst besviken över den totala luftbehandlingen?
Verkligen.

Kapa alla band. Bli fullkomligt fullkomlig. Fri...
Verkligen.

Nån gång ska jag lära mig uppskatta folk som faktiskt vill ha med mig att göra. Just nu funkar inte det. Då jag anser mig ha mer gemensamt med de som inte vill...
Verkligen...