Att jag oftast bara befann mig i hallen i förbigående borde ju varit insiktsgivande. Men nästan aldrig låst och många trevliga köksbordsdiskussioner skapade en sorts skygglappar.

Magkänslan. Jag valde att ignorera.

Tänk OM. Liksom.

Det är i alla fall som det behöver vara nu och det var det jag fruktade mest och det har blivit verklighet...

Texten på skylten bar ett tydligt och klart budskap:
"Denna dörren är låst och kommer så alltid att vara"
Hon kände på dörrhandtaget. Det gav efter och dörren öppnades. Så var det i 9 fall av 10. Hon blev välkomnad oftast. Ibland stod faktiskt dörren redan på glänt. Inte ofta men det hände.
En dag kände hon på handtaget som vanligt. Det gav inte efter. Dörren gick inte att öppna.
Dagen hade kommit då regler följdes.
Hon är förvirrad.