Jag gick iväg på evenemangen. Första tillfället var han inte där och jag kunde umgås med mina relativt nya vänner ifred. Jag betraktar det som ifred. Jag har ju nämligen skapat mig en vänkrets genom honom eftersom jag ju träffat flertalet via sammanhang som han har varit involverad i på ett eller annat sätt. Det är därför allt får en extra jobbighetsdimension.
Så onsdagskvällen blev fantastisk! Jag vågade beskriva mig själv som att jo jag skriver ju faktiskt lite själv emellanåt. Jag var min egen.
Torsdag var ju jobbigare eftersom då visste jag garanterat att han var där. Jag var sent ute och blev väldigt sen eftersom jag lyckades gå vilse.
Stressad som jag var så blev det snarare jag som ignorerade honom när han hälsade, för han hälsade först. Inget välkomnande egentligen utan väldigt artigt.

Jag fick ur mig i pausen:
"Du... jag vill tacka dig för att du har satt upp en gräns"
"Jaha... du ser det så."

End of conversation...

Men nog är det kyligt och han är otroligt irriterad på mig. Hugger mer än vanligt när jag säger fel.
Vi är och har aldrig varit konversasörer om personliga ting, det sker i chatten när det väl inträffar...

Det som varit kommer inte vara mer. Det har jag bestämt själv.
Omedvetet medvetet har jag uppfört mig som om vi har haft ett förhållande. Huruvida det beror på att han har bjudit in till det i sitt sätt att vara eller om det bara är min egen oegenhet att tolka omgivningen istället för att se den.
Hur det än är så är inte beteendet sunt, ett beteende som jag känner igen från de relationer jag haft som verkligen varit på riktigt.

Smått galet kanske?

Jag hade/har ändå en bild av hur jag ville/vill att verkligheten skulle/ska vara.

Nu är målet att kunna säga den meningen:
Jag hade ändå en bild av hur jag ville att verkligheten skulle vara.

Tankedissekering följer....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hur blir man det?

Jag känner mig fel och meningslös och kommer nog alltid att göra det. ...

Jag tynar bort. Jag är värdelös... Meningslös. Ingen riktning Inget mål Ingen ork Ingen kraft Jag hankar mig fram Jag ljuger mig levande Jag är där jag förtjänar att vara Du duger inte för mig Jag duger inte för dig Det är lugnast såhär ...

Mjuk musik med stämning i skenet från stearinljus. Varsin bok i varsitt soffhörn. Stillhet. Ro... ...

Sekund läggs till sekund som blir minut som rusar till timme som eskalerar till dag... till dygn. Vecka passerar så ny månad blir till nytt år. Tiden. Spelar oss ett spratt. Och jag väntar. Fortfarande... ...