PMS har blivit liktydigt med depression och svår form av verklighetsflykt till den mörka verkligheten. Allt som går att tolkas fel det tolkas fel. 

Jag har grävt mitt eget mörka hål.

Jag har sagt (till mig själv) att jag visst klarar av det här.

Men när det blir verkligt?

Nej...

Så

Hur ska jag förhålla mig till följande ordväxling:

"Är det en romantisk picknick?"

Ganska snabbt svar:

"Hurså?"

"Jag bara undrar... :-)"

inget svar...

Men sen prat om annat...